Inga större överraskningar – men läsvärd

Min historia (Becoming)
av Michelle Obama
Bokförlaget Forum
453 sidor
Utgivningsår: 2018

RECENSION
Det här var en bok som jag inte planerade att läsa. Men plötsligt så fanns den där i min närhet och då kunde jag inte låta bli. Inte för att jag är speciellt intresserad av Michelle Obama, nej det var för min nyfiken på privatpersonen Barack Obama och hur han var/är utanför rollen som president och fd president som jag började läsa. Men några överraskningar fanns här inte. Barack Obama beskrivs ungefär som jag hade förväntat mig; ambitiös, trevlig, kunnig, målinriktad. Avslöjanden om presidenten Obama letar man förgäves efter.

Jag har gått på reklamen och marknadsföringen i samband med lanseringen av boken. Jag har läst mycket om den och jag har sett många av TV-inslagen om den. Jag har en annan bild av Michelle Obama nu efter att ha läst boken än jag hade tidigare.
De TV-intervjuer jag sett med Michelle Obama och det jag har läst om henne har format min bild av den tidigare presidenthustrun. En bild där en kunnig, varm och charmig person trätt fram. En sympatisk kvinna som under åren i Vita huset tillsammans med sin man uppträtt på ett mycket värdigt sätt.

I boken träder delvis en annan kvinna fram. En lätt smågnällig och för politiken oförstående person som motvilligt sätter stort före smått.
Michelle Obama vill framstå som vanlig. Och denna vanlighetsbild av sig själv blir ju längre fram man kommer i boken allt mer påfrestande. Michelle Obama är, med rätta stolt över sina föräldrar. Hur de tagit hand om sin familj och genom egna uppoffringar låtit barnen få bra utbildningar på bra skolor.
Medvetenheten om att det har gått bra för henne i livet återkommer såväl på som emellan raderna. Samtidigt kämpar Michelle Obama hela tiden med en rädsla av att inte räcka till, att inte duga. Men gång efter annan visar hon att hon såväl räcker till som att hon duger.
Vi får som läsare följa den unga Michelle Robinson. Hennes skolgång, hur hon spelar piano och umgås med vänner. Vi får lära känna hennes föräldrar och släktingar. Vi får ta del av hennes erfarenheter av att i skolor och på arbetsplatser vara den enda svarta personen.       

Som berättelse om en svart familj och deras liv under andra delen av 1900-talet är boken ett tidsdokument. Det är mer dessa vardagshändelser som sitter kvar i minnet efter att ha läst boken än det som rör åren i Vita Huset och vad som utspelades där. Ska vi få veta mer om presidenten Obama får vi uppenbarligen vänta tills hans självbiografi kommer.                       

Att paret Obama är det första svarta presidentparet i USA har givetvis en viktig plats i boken.  Makarna Obama vet att just på grund av detta faktum granskas de kanske mer än någon annan presidentfamilj.
Jag tycker att boken är tillrättalagd och att påtagligt anpassad till en amerikansk publik där Oprah Winfrey och Ellen de Generis utgör basen i de förmodade  läsarnas kulturkonsumtion.
Det kanske viktigaste denna bok visar är att också presidenten och the First Lady är människor och som människor är mest, men med ett extra driv som är nästan är ett obligatorium för alla som når någon form av framgång. Och icke att förglömma, med den värdighet som bör följa presidentämbetet.

ROLF K NILSSON

Lämna en kommentar

Under Recensioner & Lästips

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s