Försvarsberedningens rapport – Bättre än tidigare men för lite och för sent

Det krävs stora satsningar för att det svenska försvaret ska bli en verklig faktor att räkna med vid en kris och/eller krigssituation. Försvarsberedningens förslag är ett steg i rätt riktning, men vägrar man som socialdemokraterna att avsätta de pengar som krävs för att kunna förverkliga de förstärkningar som försvaret är i skriande behov av blir rapporten inget annat än en byråkratiskt framställd önskelista.

Regeringen vägrar binda sig vid en ekonomisk ram för försvaret på 1,5 procent av BNP. (Som behovsmässigt snarare borde ligga runt 2,5 procent.)

Med tanke på de behov som finns för att stärka den svenska försvarsförmågan och den säkerhetspolitiska verklighet vi befinner oss i är det milt uttryckt ansvarslöst. Regeringen tar inte landets försvarsbehov på allvar.

När nu försvarsberedningen – för en gångs skull – resonerat rätt och kommit fram till bra förslag – om än otillräckliga – så är det regeringen som spräcker enigheten genom att förvandla de nödvändiga försvarsförstärkningarna till en intet förpliktande önskelista.

Om Centern och Liberalerna håller vad de sagt så finns det möjligheter att en försvarsförstärkning som den föreslagna kan gå igenom i riksdagen. Men det återstår att se.

Försvarsberedningen föreslår fyra nya regementen eller motsvarande.
-K4 i Arvidsjaur, Norrlands dragonregemente, ska återuppstå.
-Göteborg ska få en amfibiebataljon
-Två nya arméregementen ska tillföras försvaret. Orter som diskuterats är Falun, Härnösand, Sollefteå och Östersund.

Verksamheten på P7 i Revinge ska utökas, F 16, Upplands flygflottilj ska återupprättas.

Krigsorganisationen ska öka från 60 000 till 90 000. Det är förvisso bra att organisationen växer, men antalet är näst in till pinsamt lågt. Ännu mer pinsamt är förslaget att antalet värnpliktiga som ska utbildas ska öka från 3 000 till 8 000. Värnplikten måste gälla alla. Ett helt nytt värnpliktssystem måste utarbetas för att möta de behov som finns såväl inom den militära grenen som inom civilförsvaret. Att tala om ”värnplikt” och endast låta 8 000 personer kallas in för utbildning löser kanske vissa bemanningsproblem men signalen som skickas ut är direkt kontraproduktiv om man ser till försvarsvilja och behovet av att få svenska folket att förstå att försvaret är en angelägenhet för alla.

Som vanligt ligger genomförandet av planeringen allt för långt in i framtiden. När besluten – i bästa fall – genomförs har med all sannolikhet den säkerhetspolitiska verkligheten förändrats.

Frågan är hur bra tanken är att Sverige ska förbereda en brigad (cirka 5 000 man) som ska kunna sättas in i Finland vid ”kris, krigsfara eller krig”. Isolerat är det en god tanke. Men varför inte också kunna bistå Norge, Danmark, Estland, Lettland och Litauen? Har Finland planerar på en motsvarade styrka för att kunna bistå i Sverige? Detta är ett bedrövligt trixande för att gå runt frågan om svenskt medlemskap i Nato vilket borde stå högst upp på den svenska försvarsagendan.

Att försvarsmakten på Gotland föreslås förstärkas med artilleri och luftvärn är en åtgärd som borde genomförts för länge sedan.

Vi har i Sverige ett i förhållande till våra långa kuster ett anorektiskt fartygsbestånd. I planeringen föreslås att två nya ytstridsfartyg ska införskaffas efter 2026 och att ytterligare en ubåt ska beställas.

Viss tillnyktring verkar ha förekommit när det nu föreslås att äldre JAS-plan ska få finnas kvar när nya JAS E börjar levereras. Förslaget är bra men, ännu en gång, otillräckligt. Det behövs fler flygplan. Kvalitet på försvarsutrustning har förvisso en hög angelägenhetsgrad, men när det gäller försvaret är kvantitet – för såväl soldater som utrustning – lika med kvalitet.

De föreslagna förstärkningarna för hemvärnet med pansarvärnsrobotar och luftvärn är synnerligen välkommet.

Försvarskostnaderna föreslås öka med fem miljarder per år fram till 2025. Det innebär att försvaret så skulle få 84 miljarder 2025. En summa som beräknas motsvara 1,5 procent av BNP. Varje extra krona som kan tillföras försvaret är bra. Men verkställandet ligger för långt in i framtiden.  Förstärkningarna kan komma för sent, eller så kommer de inte alls – om socialdemokraterna får bestämma.

ROLF K NILSSON

Lämna en kommentar

Under Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s